jaaaadååå.
Jupp.. Jag gjorde det igen.. Egentligen tror jag att ni tycker det är skönt när jag försvinner en
stund. För det tycke jag i alla fall. jag och mina finaste fröknar grön, holmen och johansson tog
helt enkelt en minisemester på Österlen för sol, bad och så i några dagar. Välförtjänt och helt
enkelt underbar. Fylle sms-ar med fröken Johansson just nu och twitternews som hon inte läst
under kvällen. Det är ju tur det. Så hon är uppdaterad om våra olika twitterstatusar. Sånt är
otroligt viktigt vet ni. Den verkliga statusen hos oss, bakom datorn så att säga är en helt annan.
Här går det ändå rätt bra, men fröken Johansson skriver "hihi" i smsen vilket egentligen inte är
ett allt för gott tecken. men det tar vi ikväll. Det funkar. Så är det när man älskar sina bästa vänner.
Ciao
Midsommar
Jag har gjort det igen. Lite uppdatering för det har varit en sjukt spännande vecka där oväntade
och mycket bra saker har inträffat. Saker som jag inte riktigt kan skriva om här. Kanske senare,
om vi alla håller tummarna för att det går vägen! Anywho så tog jag ytterligare en helg bort från
civilisationen, den här gången hos mannens föräldrar och firade midsommar. Fröken Settergren
kom "hem" från Göteborg och herr Brundin och fröken Persson gästspelade från andra delar av
Sverige. Lite pre-midsommar i torsdagskväll med vin och spel för att sedan ladda upp under
gårdagens morgon med tillverkande av midsommarkransar, midsommarlunch och underbart
umgänge. Obs! Bildbomb följer! Valde bort allt vad kontakt med omvärlden heter, så med noll
täckning på mobilen och ett internet med minimal funktion dansade vi natten lång och passade
på att bara njuta! Det har idag resulterat till två stycken extremt trötta fröknar som kraschat i
min soffa. Eftersom fröken Settergren är min roomie ett litet tag nu så har vi laddat upp "vårt"
soffbord med chipspåsar och en massa massa te. Bättre bakiskväll än så här kan man ej ha!
Ciao
Pre-midsommar
Midsommar
Ska trampdynorna göra ont?
Helgens sommarfest på Sinclairsholm med finaste pojkvännen, fröken Louise och en hel
drös med trevligt folk resulterade i att mina fötter värker än idag och att jag fortfarande
inte har tagit mig ur sängen. Kan dock inte bestämma mig för om det beror på att himlen
har öppnat sig eller för att jag bara är fruktansvärt trött. Hur som haver blir jag nog kvar
här ett par timmar till. Enbart för att jag kan!
Men som sagt, festen var helt underbar! Som bilden avslöjar så var det sommarkransar
som gällde! Det tillsammans med god mat, god stämning och noll täckning på mobilen
gjorde att vi fick lite semester från stan och tog en helg på landet istället, vilket jag starkt
råder alla till att göra! Minimalt med kontakt med civilisationen och bara massa gott vin,
uppvilning och god mat. Ja nu blev det förvisso inte så mycket vila den här helgen, men
det tar vi helt enkelt igen idag nu när vi är lediga hela tiden! Borde även börja förbereda
inför midsommar när jag får finbesök av the one and only fröken Settergren som jag
saknat så under dessa veckor som gått sedan hon flyttade tillbaka till sin hemstad fina
götet. Så det får helt enkelt bli dagens missions - midsommarprepp och ännu mer vila!
Ciao
Vart tog sommaren vägen?
Igår blev det en heldag i köpenhamn med shopping, vin och god mat med fina fröknarna
Holm och Johansson. Lyckades ta hem dessa godingar också på Zaras rea! Eftersom det
vankas sommarfest ikväll kommer dessa invigas tillsammans med en nya klänning och
härligt folk! Just nu sitter fröken Wachtmeister och jag hemma hos min och förpreppar
och taggar till för en härlig kväll som väntar! Förundras över hur mycket skit det går på
tv på lördag eftermiddagar... Det är så sällan jag är ledig vid den här tidpunkten, men
uppenbarligen tycker de undersökta målgrupperna att reunion av high school-folk där
det undermedvetna målet är att ligga med så många som möjligt, är kvalitativ tv... ja..
jag återgår till underhållningen i väntan på lunch i regnet, eftersom himlen öppnat sig..
Ciao
Sommar tack!
Har precis haft middag för 7 på mina 29kvm och nu är lägenheten äntligen återställd till sitt
vanliga igen och jag ligger platt fall i sängen. Väntar en lång men mysig dag i Köpenhamn
imorgon med fina fröken Holm och fröken Johansson! Om jag nu kan försöka somna någon
gång efter denna dag med ett flera timmar långt besök hos farföräldrarna följt av grill, god
efterrätt och med andra ord med egna ord. Tyvärr är jag nu lika pigg som en duracellkanin
och har till och med gått ut med soporna som uppkom under kvällen, vilket vanligtvis i min
lilla värld får vänta till dagen efter då jag är mer motiverad till att göra sådana typer av
dödens tråkiga uppgifter. Men som sagt nu ligger jag här och i mina försök till att somna så
sitter jag och innerligt önskar att det kunde bli så varmt igen som vi hade i början av juni,
som på bilden ovan där vi var i sjön, jag och fröknarna in-laws och badade och solade..
men men.. Mer kommer imorgon, innan, under och efter Köpenhamn! Natti natti!
Ciao
Tristess
Jag vill så gärna hitta på något nu. Min tristess är fruktansvärd. Den tar överhand! Detta icke mentala
tillstånd som kan orsakas av mentala tillstånd (say what wikipedia?!) förstör min mentala hälsa! Två
av fröknarna jobbar. En fröken är fortfarande i Göteborg. Mannen är strängt upptagen i någon timme
till och en den fjärde fröken sitter förmodligen som jag just nu - vid en tv o dator och väntar på ett
mail. Och jag är så uttråkad. Jag borde ringa tele2 och fråga varför jag har så dålig täckning var jag
än är. Och jag borde tvätta min bil. Och jag borde twittra mer nu, för jag har legat lite lågt där ett tag.
Och jag borde bli frisk så jag kan träna igen, istället för att skjuta snorblobbor ur snoken hela dagen..
Ciao
When in doubt.. Mumble..
Jag är mästare på att göra saker och ting värre än vad de är.. Vilket är otroligt förvånande
då jag som person alltid försöker se lösningar snarare än problem i näst intill alla situationer.
Utom nu. Nu kom ett svar jag aldrig skulle förutspått från en person jag aldrig trodde skulle
säga det. Men istället för att i normal samtalston och rytm ifrågasätta detta statement, går
jag raskt upp i takt som en fast version av allas vår låt Popcorn. Efter denna hormonfyllda
544bmp-eskapad är över, vilket ni vi det här laget kan räkna ut inte tar så lång tid, har jag
äntligen kommit underfund med att jag kanske gick för långt och till råga på det alldeles för
tidigt. Jag är en för stunden sällskapssjuk-megaförkyld-utpumpad-efter-jobb-person som
bara vill ha uppmärksamheten just nu. Bara nu. Bara i 5 minuter. Det är bara det som min
remix av popcorn handlar om. Inget annat. Men det är också den remixen som jag vet kan
bli en hit, eller en sommarplåga (inte på det bra sättet då). För det är alltid så det är.. Om
det finns någon som kan få mig att lyckas så är det jag själv och är det någon som kan få
mig att falla så är det grund och botten bara jag själv, men då faller jag så hårt så jag får
skrapsår och blåmärken. Men eftersom att Du känner mig, så vet Du att jag inte menar att
säga det på det sättet jag sa det. Du vet om att jag inte tänkte två gånger innan jag talade.
Du vet även om att mitt ord kan vara mitt främsta vapen, men även mitt största fall. Och så
vet Du att ibland är jag bara sådär töntig som jag blir i när jag legat själv hemma i nästan
en hel vecka. Så egentligen tror jag att Du mest slår dövörat till när mina 554bmp-ordsalva
flyger ut, inte för att jag säger dumma saker, för det gör jag inte, utan mer för att det är
ett virr varr av ord och meningar som jag nog inte själv egentligen lyckas formulera korrekt.
Än mindre kan du ta in dem rätt då. Det är när jag har mina små sådana här stunder som
jag älskar Dig ännu mer, om det nu vore möjligt. För du vet att jag inte riktigt själv har koll
och du vet att jag är för envis för att erkänna det direkt, men du får mig ändå att känna mig
förstådd.
Ciao
Hemma igen.
Jag har landat i hem nr 2. Eller 3. Det beror helt på hur man räknar. Eller som 118800 upplyste
mig om, att deras svar kan vara väldigt subjektiva. Exakt så skulle jag beskriva rangordningen
av hemmet jag befinner mig i just nu. Oerhört rationellt och högst situationsanpassat. Det blev
strawberry daquiris hemma hos mig efter ett jäktigt jobbpass följt av trängsel bland familjer på
maxi... Misstro mig inte - jag älskar familjer - men inte en tidiga lördagkväll på maxi framför mig
i kön där mamma i familjen skickar sin äldste son (blott 13 år gammal) att klicka fram cigg till
henne på en display vid kassan. nej nej och nej. Anywho, det blev nostalgilåtar, ost, kex och en
himla massa skratt. Skratt med familj nr 2. Inte nr 3, det är jag helt säker på i det här fallet, för
rangordningen är enbart subjektiv och aldrig situationsanpassad. Och jag är nöjd med det. Ändå
sedan onsdag förra veckan är jag officiellt inte längre student utan har tagit min fil. kand. som
Service Management-ekonom med inriktning på detaljhandel (försök förklara det med ett personligt
brev på en a4-sida..).. Men någon som bestått alla dagar är den konstanta frågan om hur det känns.
Hur det känns att inte längre vara student och ha något som hela tiden väntar framför en, samt hur
det känns att så många man umgåtts med flera dagar i veckan helt plötsligt flyttar ifrån en. Eller
jag flyttar ifrån dem. För hur vi än vrider och vänder på det så är många av de här personerna
min familj nr 2. Med släkt och allt inräknat. Jag har min närmsta familj, de som är som systrar och
bröder. Samtidigt så har jag släkten, de man träffar färre dagar i veckan, inte står lika nära men
ändå håller väldigt kärt och värderar högt i livet. Några som vi då kan kalla för släktingar har redan
tagit sitt flyttlass och kört, vilket är tragiskt men vi kan leva med det. Vi kan hälsa på varandra så
som släktingar gör. Och då jag själv har en mamma som inte är från Skåne, så är känslan av att
ha släktingar långt bort inte särskilt skrämmande. Men nu har en från min familj flyttat.. Eller rättare
sagt så flyttade hon förra veckan. Min hjärna försöker lugna mitt hjärta med att en som då är som
en syster, endast har åkt tillbaka till sin hemstad för semester men kommer snart hem hit igen.
Men jag måste snart börja inse att så är det inte.. Hon är inte påväg att återvända hit och bo en
kort promenad bort. Även fast många ur familjen fortfarande är kvar så är vi inte alla och även
om vi någon gång visste att den här dagen skulle komma så är det svårt att förstå. För så som
att 118800 har subjektiva svar och lösningar, har även hjärtat och hjärnan egna subjektiva svar.
Ciao
blåbär med mjölk, fast mat
Trots stort antal samtal från föräldrarna om att hålla mig i horisontellt läge så mycket som
möjligt, kan jag inte låta bli att smita ut på balkongen, läsa senaste ELLE Interiör, fantisera
om strawberry daiquiri och få nöja mig med att äta färska jordgubbar med mjölk!
Ciao
Kan det vara sars?
Uppenbarligen är det duden i mitten, till höger och till höger längst bak som invaderat min kropp.
Jag är down for the count.. (haha min kvälls/natt-humor kom precis på att ni som är smarta kan
se ett dubbelbudskap i det!) Men ännu who så är jag i alla fall platt fall liggandes i min soffa. Visst
kunde valt sängen, men tyvärr så innehöll inte min kropp tillräckligt mycket energi för att gå upp
och vrida på tv:ns arm. Så jag campar här nu. Och här ser för jävligt ut.. Soffbordet är överfyllt
med vatten, näsdukar, halväten rostad macka och alvedon överallt.. Hade jag varit i mitt vanliga
skick hade det varit helt annorlunda. Men detta är smällar man får ta när man tar tillfället i akt
och flyr staden för landet två gånger. Men måndags var lika mysigt som helgen varit. I och med
att mobilbloggandet fortfarande inte verkar vara på min sida så försvann alla live-uppdateringar
som jag så vänligt tänkte dela med mig av. Men deppa inte för det, en bildbomb landar inom kort!
Jag ger upp nu och lägger mig i framstupa sidoläge och fortsätter göra mina ögon fyrkantiga!
Ciao
Nu mår vi!
Nu mår vi!
Landet here I come!
Nu flyr jag ännu en gång! Jag lämnar staden för landet och mys med pojkvännens systrar,
bad och timmar med umgänge! Det blir planerna för mitt nationaldagsfirande! Hur blir det
för er?
Ciao
ÅÅÅH....
Kul att jag har skickat blogginlägg från mobilen hela helgen, då jag valde att bojkotta datorn
för familj, sol och en förkylning? Men ingenting har ju publicerats! Herre min skapare så jävla
krångligt det ska vara då.. Aja.. Då får jag väl dra allt i en snabb recap. Mamma fyllde år, så
det blev en återsamling av alla oss barn hemma hos föräldrarna där jag efter en hel dag fylld
med solande lyckades dra på mig något halsskit. Ja det är så typiskt mig att precis när en lugn
stund dyker upp så drar man på sig något. Efter en kur med tysk grön sörja, följt av franska
dundertabletter mår jag bättre än någonsin och något ont i halsen är ett minne blott! Finaste
mamma fick vinprovning tillsammans med min fader i present av oss, samt en superfin
marc by marc jacobs väska till pass, bording card eller bara en liten plånbok och annat som
en kvinna kan behöva bära med sig. och så klart lite annat smått och gott, men allt som allt
en lycklig mamma = en bra helg! Med en död mobil sitter jag nu och tittar på big brother där
martin kom 3:a, (WTF?!) och säger tack för ikväll och sorry för blogg.ses miss med inläggen.
Ciao
Med sista presenten i bagaget och framsäte...
Med sista presenten i bagaget och framsätet fyllt med jordgubbar o melon fortsätter jag nu till föräldrahemmet! Ciao
Du har vi vaknat, samlat ihop oss själva o...
Du har vi vaknat, samlat ihop oss själva och är på väg till en helg hos föräldrarna med födelsedagsfirande, god mat och sol. Men först ett snabbstopp för att fixa sista presenten! Ciao!
